Obligationer

En obligation är ett räntebärande skuldbrev och det ger avkastning i ränta. När man köper en obligation så lånar man ut pengar till utgivaren av obligationen och man blir med detta ägare av skuldebrevet. Den som är utgivaren av obligationen kallas för emittent. Emittent kan vara staten, banker, företag, kommuner eller hypoteksinstitut. Löptiden är den tidsperiod som pengarna lånas ut, alltså den tid som en obligation löper. Vilken löptid som gäller varierar mellan olika obligationer. Eftersom obligationer är ett värdepapper med fast avkastning så är obligationer säkra och stabila. Man får även sina pengar tillbaka om man väljer att behålla obligationen tills löptiden är slut om inte låntagaren går i konkurs. Obligationer har en lägre risk än vad aktier har men obligationerna ger inte samma höga avkastning. Det finns en del saker som påverkar obligationers ränta. En av orsakerna är inflationen, om den stiger så stiger även marknadsräntorna. Kreditvärdigheten på det företag som emitterar obligationer påverkar också räntan. Det som även påverkar är obligationens löptid. Desto längre löptid desto högre ränta.

Olika former

Det finns olika former av obligationer några av dem är:

• Privatobligationer: Det finns två olika typer av privatobligationer och dessa är kupongobligationer och nollkupongobligationer. Löptiden på privatobligationer är mellan 1 och 10 år och har en fast förfallodag.

Kunpongobilgationen är ett räntebärande värdepapper och det ger periodiska räntebetalningar. Detta innebär att emittenten är skyldig att betala ränta till köparen och detta kallas kupong. Hur ofta dessa utbetalningarna ska göras varierar mellan de olika obligationerna.

När det gäller nollkupongobligationer så delas inte räntepengar ut löpande så som med kupongobligationer utan räntan betalas ut bara en gång och det är när löptiden för obligationen har gått ut.

• Statsobligationer: Detta är ett skuldbrev som är utgivet av svenska staten och dessa obligationer anses ha lägst kreditrisk eftersom att staten får in pengar genom skatt.
• Premieobligationer är en typ av statsobligation som Riksgälden ger ut. Premieobligationer är numrerade som lottsedlar och fungerar som en lott med ränta. Räntan samlas i en pott och lottas sedan ut bland innehavarna i form av skattefria dragningsvinster. Detta sker 2 till 6 gånger per år. För att bli garanterad vinns så måste man köpa ett visst antal obligationer i nummerföljd.
• Företagobligationer: Denna form av obligationer innebär att företag ger ut räntebärande papper och hur stor räntan är beror på hur stort och väletablerat företaget är. Det är en högre risk på dessa obligationer och med det också högre ränta. Det krävs ofta större summor vid investering i företagsobligationer många mäklare erbjuder därför företagsobligationsfonder där man kan köpa andelar.

Hur köper man obligationer?

Man kan investera i obligationer genom banker och fondmäklare. Obligationer är ofta på höga belopp så det är inte så många som har råd att köpa hela poster. Ett enklare sätt att då investera i obligationer är därför att köpa fondandelar. När man köper fondandelar så kan man investera ett valfritt belopp dock får det lägst vara lika sort som fondens lägsta gräns.

Premieobligationer vänder sig till den privata marknaden och dessa obligationer kan man köpa direkt från Riksgälden eller någon av återförsäljarna som finns för dessa obligationer.

Fördelar och Nackdelar

Några av fördelarna är :

• Säker investering Alla obligationerna anser man vara ganska säkra men statsobligationerna är den varianten som är säkrast eftersom det är staten som är säkerheten.
• Chans till stor vinst- Med premieobligationerna så finns det chans till mycket höga vinster, fast man inte kan förlora sin insats. Detta innebär att fast man inte tar så stora risker som man kanske gör med aktier, så kan man ändå ha chanser till en stor vinst.
• Få reda på avkastning vid köp- Redan när man köper obligation så får man veta vilken avkastning den kommer att ge eftersom räntan är samma under hela löpperioden.
• Fixerad ränta- Detta innebär att om marknaden faller så får man samma ränta ändå
• Extra ränta- Om man behåller obligationerna tills löptiden går ut, så vet man exakt hur stor ränta man kommer att få genom att investera i obligationer.

Några av nackdelarna är:

• Låg avkastning- Obligationer anses som säkra investeringar och nackdelen med säkra investeringar är att de ger låg avkastning.
• Värdet kan minsta- Om man väljer att sälja sina obligationer innan löptiden har gått ut så finns det en risk att man får sälja till ett lägre värde än vad man köpte dem för.
• Avgift-det tas ut en avgift vid köp och försäljning.